Nollning dag 2.

Andra dagen här i Uppsala. Jag är hungrig men jag vågar mig inte ut bland Petras alla korridorskompisar. :) Idag åkte jag till skolan för att fixa med studeuppehållet och sen gick jag in till stan och mötte några klasskompisar. För att strax vända tillbaka till skolan för att möta upp resten av laget. Stadsvandringen gick bra och vi klarade av det mesta av uppdraget som var att fota oss själva på en rad platser. Sen gick jag en runda till på stan med gamla klasskompisar (numera faddrar). Imorn är det pubrunda men idag sker inget särskilt mer ikväll, och jag saknar R. Men snart kommer Petra hem och då känner jag mig inte lika ensam i alla fall.

Den här staden.

Jag lämnade Arvika med buss klockan 9 imorse och anlände med tåg till Uppsala strax före tre. Åkte direkt till Petra i Flogsta. Tanken var att jag skulle cykla till Jysk och köpa en luftmadrass. Men vi lyckades fixa fram en. Och sen gick vi ner till cykelaffärn och skulle låna cykelpumpen. Men det gick inte så bra. Så jag fick ta cykeln till Jysk och köpa en pump.

Sen åkte jag till BMC där jag äntligen fick träffa Kay och några andra gamla klasskompisar. Och de nya. Nollningen idag var korv och lekar. Mitt lag kom på delad andraplats och jag bidrog med någon liten insats i alla fall. Imorn blir det statsvandring och det blir intressant. Det är bra att jag är ganska känt med staden.

På hemvägen klev jag av bussen och tog en promenad längs ån och andades in Uppsalaluften. Jag gillar verkligen den här staden. Det känns bra. Tankarna kom om allt i Norge och så där. Men jag åker tillbaka dit och så får se. Just nu känns det bra. Så får vi se vad som sker i framtiden.

Oslo/Arvika/Uppsala

Jag är nervös. Vet inte vad det är men det känns konstigt att jag ska tillbaka till Uppsala imorgon. Eller tillbaka... Inte för att stanna. Inte den här gången. Just nu är jag i Arvika. Det var blandade känslor att åka idag. Men det känns inte jobbigt. En första prövning. Det är bra tror jag. Sen jag kom hem har jag ätit spagetti och köttfärssås för tjugofemte gången den här veckan. Typ. Sen har jag fixat massa grejer på nätet. Ifyllning av timlistor, utskrifter m.m. Så har jag ringt telefonsamtal och så. Så nu har jag packningen kvar. Det går långsamt.

Jag har haft en väldigt mysig helg. I fredags somnade vi båda framför teven klockan 9. Antar att det var 12 timmars välbehövd sömn jag fick den natten. Igår åkte vi in till Oslo och hälsade på Klara. Där fick vi massa gott fika. Även lördagkvällen blev lugn. Det här är den första totala vilohelgen sen i mars förra året. Det är bra. Men det blir ju desto mer fest nu den kommande veckan.

uppdatering.

Efter måndagen så borjade en gnagande kansla infinna sig. Radsla. Då tankte jag att jag nog borde dra till Stockholm andå. Fly.

Men naeee. Det tanker jag inte gora. Nu ar det bara en enda dag kvar att jobba på det elandiga H&M-lagret. Underbart. Nar jag kommer till Arvika sen så ska jag fila på mitt cv, och sen ska jag soka jobb. Så får vi se vad det blir. Na nu ska jag dra hemåt å laga mat. Ha de.

Ta den risken.

Jag mår bra. Norge ar bra. Jag har 4 dagar kvar att jobba på H&M-lagret och det ar också bra. Jag ar sjukt trott på jobbet och foten, ja hela benen varker efter att vandra på betonggolv dag efter dag. Men dagarna går. Och om en vecka ska jag befinna mig i Uppsala. Det ar tanken. Planeringen går det dåligt med. Vi får se hur lange jag stannar. Hur mycket jag langtar tillbaka till det jag har funnit har. Stockholm i host var planen. Men jag måste andra på den nu. Jag vill ge det har en chans. Visst finns det stunder nar jag tvekar. Tanker tillbaka på hur det gick forra gången. Oroar mig. Men som du sa. Man kan inte gå runt och tanka att allt ska gå åt helvete. Jag måste tillåta mig sjalv den har lyckan som jag andå kanner nu. Ta risken. Det kommer i varje fall inte ta dod på mig. Hur ont det an gor ibland, så vet jag ju att jag overlever.

Helgen har vart bra. Vi har bakat pizza, vart på IKEA, gått på Strømmen storcenter, atit glass, druckit ol och bara haft det gott. Jag kanner mig inte ensam har langre.

Dagen när sommaren står och väger.

Så var även Way out west över. Jag är kvar i Göteborg och kommer rulla in i Oslo igen vid niotiden. Det har vart en bra helg men det känns också skönt att den är över. Ingen större dramatik. Håkan var grym, som vanligt. Såg även Anna Ternheim, Lykke Li och chillade i öltältet under La Roux. Det är fortfarande sommarväder ute men det känns att sommaren börjar lida mot sitt slut. Jag är glad att jag åkte hit och kramade ur det sista av festivalsommaren och sommaren i stort men jag känner mig också ganska mätt på festivaler nu. Nästa helg blir förhoppningsvis relativt lugn och jag hoppas att jag har anledning att vara kvar i Norge.

Way out....

Efter jobbet på torsdagen åkte jag hem, tog min packade väska och drog in till Oslo S och satte mig på en buss söder/österut mot Sverige och västkusten. Klockan hann bli 11 före jag kom in genom dörren till Claras lilla studentlya. Jag hann in och vända innan det var dags att ge sig ut i ösregnet igen. Vi hamnade på en bar och slutade på Parken där det inte hände särskilt mycket. Promenaden tillbaka var minst sagt.... blöt! Mina skor har stått på tork i ett och ett halvt dygn och är fortfarande inte torra.

Igår drog jag och Sofi till Marklandsgatan med spårvagnen. Fail! Det ledde till att vi missade Jens Lekman. Vi hängde en stund på området innan vi gick hem och började förfesta. Den här gången såg jag hela Miike Snow vid medvetande :) sen blev det mer fest innan M.I.A. Jag kan inte påstå att vi riktigt såg hela konserten. Sen köpte jag fish´n´chips, började blöda på tån, försökte tvätta fötterna i ett handfat, klättrade över spårvagnsspåret, fastnade och hade sönder mina favoritjeans. Så jag gav kvällen en sista chans med att försöka komma in på Henriksdal och se Daniel Gilbert. Utan lyckat resultat.

Men ikväll spelar Håkan!!!! Det kan inte bli annat än feeeeeettttt!!!

Veckan som gått.

Jag har haft några dagar som jag har känt mig riktigt glad för första gången på länge. Och därför har jag bestämt att det som hände förra helgen var något bra. Fast jag vet ju själv att det kanske inte är det ultimata. Men jag ger det en chans och kanske blir det bara ett litet ljus i min vardag men då är jag nöjd. Har sett att någon har skrivit en kommentar om mitt förra inlägg och vem det än är, så förstår jag den inte.

Nåja Norge är okej. Sommaren börjar lida mot sitt slut och det får mig tveksam. Jag är inställd på en höst i Sthlm och plugg i Uppsala från och med januari nästa år. Men nu har andra antagningsbeskedet kommit och meddelat att jag är reserv 14 i Gbg och det låter ändå lovande... eller?!

Jag har haft en jättebra helg. Fredagen spenderades i Nerdrum och Lilleström och jag hade ganska kul. Igår mådde jag lite halvdåligt men framåt 6 började jag piggna till och då tog jag mig i kragen och körde hem till Arvika och Linn och Klaras födelsedagsfest. Jag tog det lugnt, ägnade mig mer åt maten än drycken, dansade och var glad.

Ikväll ska jag tillbaka till Norge, och nu är det bara 3 veckors arbete kvar på H&M-lagret!

En vanlig fest

Är fortfarande kvar i Skillingmark och befinner mig i något slags totalt förvirrningstillstånd. Festen spårade ur, såklart. Och jag vet inte hur jag ska ställa mig till mitt beteende.

Kvällen började med en tre timmar lång kärleksföklaring. Jag är ställd, och jag är smickrad. Och det var inte bara ölen som talade. Men sen, som sagt så spårade allt ur en aning.